Jag heter Lena Ylipää.  Jag är konstnär, bor och arbetar i Lainio i den allra nordligaste delen av Sverige, 140 km norr om polcirkeln nära den finska gränsen. Vädret är viktigt när man bor i en liten by på landet. Vädret avgör vad jag ska göra under dagen. Jag kanske måste börja dagen med att skotta snö från både bilen och vägen. Kanske är det perfekt väder för att fiska. Framför allt så är vädret ett bra samtalsämne grannar emellan. Prat om vädret är som ett socialt lim, det binder oss samman.  Att prata om klimatet är en annan sak. Det blir ofta politik, och det är inte alltid vi är överens om politiken. 

Väderstationen i Vitsaniemi ligger vid Torneälven som utgör gränsen mot Finland. I den här delen av norra Sverige talas det förutom svenska, även meänkieli och samiska. Många av de bofasta i Vitsaniemi är tvåspråkiga. Jag håller själv på att ta tillbaka mitt modersmål som är just meänkieli. Det är ingen lätt process, det är svårt och känslosamt. Språket höll på att försvinna under den hårda försvenskningsprocssen i början av nittonhundratalet.  Vårt språkområde skulle då inlemmas på allvar i den svenska nationalstaten. Det resulterade i att man ofta skämdes för sitt språk, meänkieli och att man betraktades som mindre vetande då man inte fullt ut behärskade svenskan. Många upplevde att man varken kunde svenska eller finska. Idag vet vi att barn lätt lär sig två språk och att tvåspråkigheten bara är en fördel. Språk bär dessutom så mycket av en kulturs berättelser, historia och humor. Det är en viktig ingrediens för att förstå historien och för att kunna föra kunskaper vidare. 

Under min vistelse på Väderstationen i Vitsaniemi har jag gjort dagliga väderrapporter på meänkieli som jag lade ut i händelser på Instagram. För mej var det ett tillfälle att lära mig prata om väder på mitt modersmål och också intressant att ge Väderstationen den mångspråkighet som den här platsen bär. Förutom de dagliga posterna i sociala medier byggde jag en egen ordlista med de ord som vädret lärde mig, samt en lista med användbara vädermeningar på meänkieli. Jag skrev också en väderdagbok på svenska. Listorna och väderdagboken tog plats på väggarna i väderstationen. Arbetet på Väderstationen i Vitsaniemi blev också en del av det längre projektet Språket, skammen, skrattet – Kieli, häpeä, nauru

De flesta orden och meningarna jag samlade och lärde mig handlade om fint väder.